Semester

Hej Hopp! Mia här som vill rapportera om att hon idag går på semester i fyra härliga långa och förhoppningsvis soliga veckor!
Kroppen fylls nu sakta med massor av positiv energi och nu längtar jag verkligen att få komma "ut ur buren". Efter ett helt år av jobb, slit och tidiga mornar är det nu dags för belöningen. Så här ser min semester ut i stora drag:

*   Idag tar jag 17.52-tåget ner till Stockholm för att inleda semestern med några mysiga dar i storstan med Anders :) Anders är redan där och jobbar också han sista dagen idag. Lillasyster möter upp vid tåget och "tar hand om" mig ett par timmar innan Anders slutar jobbet. Vi kommer att bänka oss på första bästa ställe som serverar vin! Semestern måste alltid firas in med ett glas rött.

*   På tisdag har vi VIP-biljetter till "Allsång på Skansen" - så håll ögonen öppna gott folk. Ni kanske skymtar mig i vimlet!


Så här såg vi ut förra året när vi gästade Allsången

*   22 juli blir lillasyster stor, hon fyller 30 och det ska vi fira och Hurra för!

*   Sen blir det lite "bara vara" hemma i Rättvik. Vi tar dagen lite som det kommer och bara njuter av ledigheten.

*   Vecka 31: "Classic Car Week" vilket betyder en massa människor och en hel del evenemang. Bara att knalla nerför Långbacken så är man mitt i händelsernas centrum.

*  7 augusti drar vi till Turkiet en vecka *Yippie* En spontanbokning förra veckan då regnet bara öste ner dygnet runt.

Sen har det gått fyra veckor och då är man back in business!

Önskar er en kanonfin och skön sommar!  Försöker blogga snart igen, men nu  kommer jag inte ha nån dator på en vecka. Kram Kram!

Nu ska jag klaga lite...

I förrgår kväll var vi ute och åt. Anders bjöd ut mig samt sin dotter med pojkvän på Sjövillan. En jättemysig ganska ny restaurang, belägen nära Siljans strand i Rättvik.
Det var en fin kväll, för en gång skull sken solen och det var värme i luften. Vi hade beställt bord till 19.30.
Det började med att personalen verkade allmänt förvirrad och inte visste riktigt var vårt bord var reserverat någonstans; dvs ute eller inne. Vi hade önskemål om att få sitta ute på den jättelika inglasade altanen nära vattnet. Flickan i baren visade till sist ut oss till ett dubbelbord som vi fick hjälpa till att dra isär så att det blev ett bord för bara fyra personer.

Vackert läge

Vi beställde en flaska vitt och satte oss för att invänta menyn. Efter en stund kom servitrisen och frågade om vi hade bestämt oss. Först då uppdagades att menyn gick att läsas på "tabletterna" som låg på bordet...Det var det ingen som hade talat om för oss.
Vi beställde 3 st fiskgryta och en kalvytterfilé + 2 korgar vitlöksbröd.

45 minuter och 2 glas vin senare började vi undra varför vi aldrig fick in våran mat. Dessutom hade sällskapet bredvid oss fått in sina rätter och dom kom efter oss. Vi var rejält hungriga när vi såg en servitör komma gåendes emot oss med 2 st fiskgryta samt två korgar med vitlöksbröd. Han verkade inte ha koll på läget utan frågade oss vad vi hade beställt. Då vi informerade honom att vi beställt fiskgryta så blev han tveksam. Han visste inte om det var vår fiskgryta eller någon annans han hade i famnen. Han tog sedan ett beslut och serverade två av oss varsin tallrik och ställde ner en korg med vitlöksbröd. Jag var  hungrig och tog för mig av brödet och skulle precis börja äta av maten när servitören kom tillbaka.

"Det var tyvärr inte er mat", sa han. Tog tillbaka de två tallrikarna med fiskgryta igen och även korgen med vitlöksbrödet (!) Jag påpekade att jag redan hade tagit för mig av brödet, en bit låg på sidan av ena "fisk"tallriken. Han brydde sig inte om det utan försvann med "vår" mat och bröd. Där satt vi snopna kvar. Då vi faktiskt hade beställt två korgar med bröd så gick jag in i restaurangen och påpekade detta. Där stod ena servitrisen och nästan småhånglade med bartendern (!) Efter en stund kom hon ut med bröd men såg också hon en aning förvirrad ut.

"Vilket bordsnummer har ni?" frågade hon oss (det borde hon ha vetat, det är hennes jobb).
"200" sa jag lite sarkastiskt. Sen försvann hon bort med brödet. Inte heller denna gång fick vi vårt bröd...

Nu var vi lite uppretade om sanningen ska fram. Det var dålig service och usel organisation på den här kvällspersonalen. Dom verkade helt förvirrade och hade ingen koll what so ever!

När maten äntligen kom var vi lagomt muntra, speciellt jag...Till saken hör att vi själva fick lov att fråga efter servetter! Vilka servitrisen liksom bara slängde fram utan vidare finess.


Miljön vid Sjövillan

Som tur var så maten helt fantastiskt god och vi fick in vårt vitlöksbröd till sist. Humöret svängde till det gladare hållet igen och vi avslutade middagen med en Espresso. Vi hade trevligt trots allt och det märktes på en av servitriserna att hon förstod att dom hade klantat till det. Hon la verkligen manken till på slutet och försökte gottgöra oss genom att vara uppmärksam och fråga oss om maten.

Brukar inte vara "klagig" och kräsen....Men vissa saker tolererar man helt enkelt inte. Dålig serveice är bland det värsta som finns!

För övrigt kan jag rekommendera Sjövillan - Maten är utsökt!

P.s. Vi har varit där vid ett flertal andra tillfällen och då har servicen varit bra, så detta olyckliga tillfälle hoppas jag var endast ett undantag D.s.

// Kramen från Mi@ //

Den störste är borta

Sitter och tittar på minnesceremonin om vår störste pop-artist någonsin; Michael Jackson... För knappt 2 veckor sen gick han ur tiden alldeles för tidigt. Även om jag inte lyssnat så mycket på honom de sista åren, blev jag ändå lite chockad över att han inte finns mer.

Jag upptäckte MJ -82 när han slog igenom rejält med albumet Thriller. Jag befann mig då i USA där jag studerade på High School. Mitt största intresse var dans och jag dansade dagligen i en speciell dansklass på skolan. Det var där jag hörde och för första gången dansade till hans musik. Musiken var cool och nyskapande och hade en groove och beat som ingen annan musik och det var underbart häftigt att dansa till Billie Jean, Thriller med flera.

Tänk att man kan bli så berörd över en människa som man inte känt.....Jag hoppas hans tre barn får det bra och slipper slitas itu av media och människor som påstår att just dom är bäst för dom. Hoppas dom tänker på var Michael hade velat.
När Brooke Shields höll sitt minnestal till sin vän och när Paris sa att Micahel var den bästa pappan man någonsin kunde ha och hur mycket hon älskar honom rann tårarna nerför mina kinder utan kontroll...

R.I.P. Michael Jackson - Din musik lever för alltid vidare i oss.



Jag bugar och gör, liksom du, tummen upp! //  Mia //

Min Maja

Det var ju ett bra tag sen min Maja var jättesjuk, som tur är så blev hon helt frisk från Salmonellan och nu är hon precis sig lik igen. Hon älskar att ligga och mysa i gräset på tomten och att smyga på fåglarna uppe i träden. Häromdagen tog jag några foton på henne.


Här ligger hon i gröngräset


Här har hon upptäckt alla blommor som vi rensat bort från landet och hon börjar genast busa med dom


Man vet aldrig, dom kan vara goda! Ni ska veta att Maja är ett riktigt litet matvrak


I mattes famn

// Mjau Mjau från Mia & Maja //

Nya skor på fötterna

Idag var det skoköpardax! Både till mig själv och till Emil, yngste sonen. Hade turen att springa på REA-dojjor,  av vår nationalhjälte Björn Borg minsann, och då tog mamma sig råd att köpa ett par sådana till sonen. Han blev glad, nöjd och tacksam förstås.



Själv hittade jag av en slump ett par fina svarta ballerinaskor (oxå på rea) som är hur sköna som helst! Var egentligen ute efter remsandaler á la modell Antiken. Men de var slut nästan överallt och dom jag hittade fick jag inte på mig...För tjocka fossingar helt enkelt eller oxå har skomodellerna blivit mindre (??) *morr*  (Skyller så klart på kilona som tydligen satt sig på fötterna oxå!) även om jag gick upp en storlek så gick det inte att lirka in lilla foten i "greksandalerna"!! Kände mig nästan som Askungens elaka styvsystrar som förtvivlat försökte klämma på sig den lilla nätta glas-skon till varje pris.


Dessa blev det till mamma

Hörs snart igen! Fredagskram från Mia

Blä för bikinidax

Åh, denna underbara sommar som på sista tiden bjudit på bara godbitar, såsom strålande sol, värme,  glass, jordgubbar och sist men inte minst bad i våra vackra sjöar (jag har dock inte doppat tårna än!) Tack du vädergud som sitter där uppe och bestämmer hur vi ska ha det här nere, du har varit riktigt snäll på sistone.

Vad som däremot INTE är underbart är att jag nu insett det oundvikliga.....nämligen det där med "Beach 2009" - Jo, jo, man var ju lagomt stursk efter nyår och tänkte att man skulle vara fit for fight när sommaren äntligen var här. Ett helt halvår skulle jag ju ha på mig att gå ner dom där kilona som krypit sig på lite pö om pö... Helt plötsligt en dag så satt dom där och log mot mig; ett leende från höfterna, ett annat smil från bröst och mage och andra hånleenden lite varstans ifrån.

När man står där på vågen och ser sanningen i vitögat och dessutom SER det med tydliga ögon i spegeln så förstår  man inte först vad som hänt ?? Jag som hade gått ner till min matchvikt....HUR kan jag ha gått upp dessa kilon så snabbt?? Så tänker man ju, eller hur? Attans vad fort det går uppåt liksom! När man sen börjar tänka lite mer rationellt så inser man till slut (mot sin vilja) att dom där kilona som man lagt på sig faktiskt har tagit en hel del tid att odla fram. Närmare bestämt ett helt år (!) Så det är bara att skaka hand med sig själv och säga: "Braaaaa" (som Mia&Klara- "Görel" skulle ha sagt åter igen). "Det där var väl helt jäkla onödigt Mia"

Jag köpte två st bikinis när jag var i Thailand förra året och jag ska erkänna att jag inte vågat prova dom nu....för jag vet att dom kommer vara för små och de andra som jag har sen förut är tråkiga och säkert för små dom också. Gick således in på TeamSportia i Rättvik och kollade bikini-läget;  Kollade främst hur stora kupor som fanns att tillgå på BH-delen (man vill ju inte att "dom" ska ramla ur). Insåg då, att urvalet inte var så stort utan väldigt begränsat för oss med extra kilon "där uppe" (!) men hittade i alla fall en fin röd bikini i bra modell - dvs den nedre delen är s.k"brallor" (som Anders brukar säga) att dra över höftvolanger och halva magen, alltså ingen liten nätt tre-kantsmodell här inte, och rejäla byglar som håller bysten, förhoppningsvis, på plats!



Ni ser ju själva; Brallor Brallor Brallor!

När jag tänker efter närmare, så påminner jag mig om att det var precis en sån modell på bikinitrosor som mormor hade på sig en gång i tiden under mina barndoms somrar när vi var ute och badade (!) Jag kanske var så där en 3-4 år. Mormor måste ha varit i 50-årsåldern då...  Betyder det att det är STOR tantvarning på mig nu?! Jag är visserligen inte 50 än...men ändå så har jag den där förbenade bikinin i modell "mormor" nu! Förlåt fina mormor om du läser detta uppe i himlen.

Nåväl, när jag fått på mig bikinin i provhytten och studerade mig själv så kändes det där med "Beach 2009"  långt långt borta.....Men sen insåg jag att det faktiskt kommer en till sommar om bara ett år; alltså en "Beach 2010" , så det är aldrig för sent girls! Tänker jag...  Det är bara att bestämma sig, eller? (Var det inte det jag hade gjort?)...MORR!



Texten säger:  "Jag tycker hon är ful som är så smal!"  -  "Tänk om jag ändå vore lika ful som hon!"

Jag bara älskar den här bilden med denna text, det är bara SÅ bra och pricksäkert,  håller du med?  //Kramiz från Bikini-Mia//


RSS 2.0