Mia Holm

Inser med förfäran att det är över två (!) månader sen jag bloggade.... Shame on me.... Var har den där förbaskade tiden tagit vägen? Ja, jag vet att man skyller på den, typ alltid, men fasiken alltså.... Tror jag har haft SÅ mycket annat i mitt lilla huvud; så som att sonen snart åker till USA i ett år till exempel, och det är liksom inte bara att skicka iväg dom må ni tro, NÄ -  Hujeda mej vad massa saker som ska fixas; såsom själva ansökan, läkarundersökningar, vaccinationer, personliga brev, rekommendationer från lärare, betyg, foton - You name it! Sen inte nog med det, det är bara en liten detalj kvar och det är själva visumet och jag säger bara Oh My God vilket jobb det varit med den ansökan, som var ungefär 15 sidor att fylla i på nätet. Mm.....går inte in på detaljer, men EN sak har jag lärt mig och det är att amerikanska myndigheter är ganska byråkratiska; Nä, Emil ÄR inte en terrorist, jag lovar!!! Anyways, nu har vi varit ner till ambassaden, där vi för övrigt fick köa i 3,5 timmar (!) innan Emil äntligen fick komma in med sin "lunta" av papper o dyl som vi sammanställt under några veckor. Äntligen är visumansökan iväg och nu kan vi nästan pusta ut fram tills han åker, vilket är exakt om 18 dar *biter på naglarna*!

Den långa bloggpausen kan oxå ha att göra med att jag har haft ganska mycket i huvudet vad gäller jobb... Jag har ju sökt nytt jobb, varit på intervju, fått jobbet, löneförhandlat, sagt upp mig på Proffice (Yippie) och sen haft nedräkning tills den dag jag skulle jobba sista dagen på Teknikdalen. Och det var blandade känslor kan jag säga! Konstigt att sluta....men känns nytt och spännande att sätta klorna i nåt annat och se vad man går för innan man rostar ihop.

Men nog om detta, tänkte ta en resumé vad som hänt och vad vi gjort sen sist och det kommer i form av ett fotocollage och jag tar det i tur & ordning.

Balen

Elin, min vackra styvdotter, var på studentbal med sin Magnus i slutet början av juni och vi var naturligtvis där och beskådade det stiliga ekipaget.


Elin med sin Magnus utanför Lerdalshöjden




Som en bedårande prinsessa


Studenten

Det blir mer av Elin, som tog studenten den 11 juni efter tre år på Samhällsprogrammet på Rättviksgymnasiet och hon gick ut med toppenbetyg!


Färdig & klar för vuxenlivet


Stora kramen från "styvmor"


Stolta pappa Anders och farmor


Elin omringad av min Emil & Linus och "moster" Pernilla


Elin & Jag

Polen - Sopot - Gdansk

Jag och Anders smygstartade semestern med några dagar i Sopot, Polen. Vi var där i fem dygn och det var underbart!


Anders på den långa piren i Sopot


Jag med stranden och piren i bakgrunden


Längst ut på piren


Anders i Gdansk vid en av många fina anrika platser


Jag på den pittoreska Maria-gatan i Gdansk


Det ståtliga medeltidsslottet i Malbork, där vi spenderade en hel dag


Relax vid stranden med polsk god öl och en bra bok


Vi vid SolidaritetsMuséet i Gdansk (mycket intressant)


Midsommar i Rättvik

Som alla andra midsommaraftnar, sen jag och Anders blev ett par, så firade vi med mina fina systrar och vi var, enligt vår egna lilla tradition, hos oss i Lerdal, Rättvik och det är väl precis DÄR man ska vara på midsommar. Kan det bli nå´ mer midsommar nån annanstans, jag bara undrar?


Det traditionella "syster" fotot med Siljan i bakgrunden


Min Anders & jag på vår baksida


Magnus & Elin grillar


Syster Pernilla, syster Linda och Christos


Puss på dig Bella och Glad Midsommar!


Solnedgång borton Siljans berg på Midsommarnatten


En era går i graven

Efter 12 år har jag nu slutat på Teknikdalen... Jobbade sista dagen fredagen den 9 juli och när den dagen väl kom så kändes det mycket märkligt. Jag gjorde liksom allt för sista gången! Men ÅH vad jag blev uppvaktad med blommor och presenter från ett flertal av företagen som finns där. Och tänk vad många lyckönskningar jag fick och vad många som sa till mig att "Teknikdalen blir sig inte likt utan dig Mia" Jag har fått höra SÅ många fina och positiva ord om mig och mitt arbete där och det är jag verkligen rörd över. Det är DET jag tar med mig i hjärtat som ett fint minne när jag nu ska gå vidare i ett nytt och spännande jobb.
Främst kommer jag sakna min kära bästa kollega och vän Susanne, i tio år kamperade vi ihop i Teknikdalen som ett strävsamt gammalt gift par :) Och tänk vad mycket skoj vi haft och vad många roliga och dråpliga saker som hänt! Och alla andra trevliga och fina kunder och människor som passerade förbi varje dag eller ibland bara en gång i ett flyktigt besök.
Charlotte och Susanne kidnappade mig, denna sista dag och gav mig en oförglömlig dag med lunch på Haganäs, picknick i det gröna med champagne och jordgubbar, solen sken och vi satt vid sjön Runn och det kändes bara så där jättebra fastän det var min "finaldag". Charlotte höll ett SÅ fint och personligt tal till/om mig som jag kommer minnas för evigt och sen fick jag en otroligt fin present, i form av ett "Tomas Sabo" armband med en "M" berlock, Tack än en gång ni fina!

Här kommer bilder på de blommor och presenter jag fick:


Tack TriaTech - Ser fram emot festen i höst!


Tack Anette och Restaurangen "Själar säger aldrig farväl"


Jag bland blommor och presenter


Tack Cad-Q för de vackra glasen och Tack Stiftelsen Teknikdalen för Champagnen


Tack söta Sofia "Mitt i Prick"  Fika? Lunch? Whenever


Tack Karin och alla ni andra på ALMI för det jättefina armbandet (överst) och JätteTack än en gång Charlotte, Hushagen och Susanne för det personliga silver armbandet från Tomas Sabo Design


Tack Ingalill - Dalabanan, för den jättesöta och vackra buketten i rosa


Tack Jessica - kära vän och kollega - för denna fina gröna växt som nu pryder mitt matsalsfönster


Jag tar åt mig av allt som står på detta kort - sant eller inte - som jag fick av Susanne & Lottie :)

Tack också alla ni andra för alla kramar och telefonsamtal! Ni kommer alltid finnas i mitt minne.

// Mia //