Mia Holm

Jag befinner mig mitt uppe på PMS:ets högsta topp. Det är snart dags....dags för den där röda floden som konstigt nog alltid kommer som en befrielse och utlöser alla dom där snälla & lyckliga hormonerna i min kropp som gör att jag åter igen känner mig glad och uppskattar livets alla gåvor runt omkring.
Men idag har den där hemska PMS-häxan krypit ut ur sitt skal och hon visar sig från sin allra sämsta sida.  Hon tycker på nåt sätt att  hon har rätt att vara lite lagomt bitchig till höger & vänster. Hon småfräser och tillrättavisar sin omgivning och tycker att dom flesta runt omkring är allmänt punchiga. Leendet är svårt att plocka fram och känns mest påklistrat och onaturligt.

Man kan ju förstå (i efterhand) att folk runt omkring har svårt att tolka signaler när man, ena dagen, är glad och sprudlande trevlig som en varm solstråle; man "flörtar" lite så där trevligt oskyldigt med både kvinnor & män och man charmar omedvetet människor i sin omgivning. Livet är toppen! ! Och sen, som i en handvändning när DEN perioden infaller, blir man nästan som en helt annan person - PersonlighetsKlyvning kallas det med ett annat ord - Help me someone!!

För se, då kommer den.....som en, först osynlig orkan, som närmar sig sitt kulmen varpå den sen exploderar, ofta helt plötsligt och utan förvarning, fast man VET att den har varit på gång. Akta sig då - Den som råkar vara i närheten.



Jag gråter.....av minsta lilla.....Magen är svälld som om jag vore gravid i 5:e månaden och det GÅR bara inte att hålla in den. Jag känner mig osedd och obekräftad samtidigt som jag VILL vara helst för mig själv. Jag vill "grotta in" mig och prata så lite som möjligt. Ändå rycker jag tag i min stackars man och undrar varför vi inte kan prata med varann om dagens alla händelser när vi ses hemma efter jobbet. Försöker få HONOM att få lite dåligt samvete och slänga över ett visst "ointresse" för umgänge och prat fast det i själva verket är JAG som vill vara själv och allena i köket, laga vår middag i tysthet, bida min tid och tycka lite (eller mycket) synd om mig själv över.....Ja? VAD? Nästan allt och, när jag tänker efter, ingenting.
Positiva känslor går ner i nåt slags friläge och irritationen över den minsta sak är ett faktum. Känner mig som en tickande bomb samtidigt som jag känner mig som ett neutralt rakt sträck!

Hur som helst, så undrar jag om inte hårfärgen har sin lilla betydelse ibland...?
 
Jag och mina kollegor satt och fikade och pratade om ditten & datten; om livet, barn, relationer och pms. Jag var så inne i pms-snacket att jag inte riktigt  hängde med när kollegan bytte samtalsämne. Plötsligt samtalade vi, eller rättare sagt hon, om det  "Periodiska Systemet" och inne som jag var, på pms-chattret, så hängde jag liksom på bara. Det vill säga, det periodiska systemet var för mig, just då, mina egna perioder i min så kallade "cykel". Ni vet väl alla ni kvinnor - liksom jag -  att månaden är indelad i fyra veckor, fyra olika perioder då vi oftast har fyra olika ansikten.

Mitt eget periodiska system är således:

Period 1: Det "vanliga" jag:et  inträder i själen- så som vi egentligen är - alltså när jag är bara Mia.
Period 2: PMS- häxor - Vi utstrålar: Kom inte hit för då fräser jag och försök inte förföra mig - det är ingen idé. & vi proppar i oss choklad därför att vi bara inte kan motstå och bara för att vi tycker synd om oss själva.
Period 3: Mensen  - alltså det kvinnliga fenomenet uppträder - magen ömmar och vi känner oss ynkliga och fula.
Period 4: Nu är vi villiga att befruktas - d.v.s nu har vi ägglossning och våra kroppar bokstavligen skriker efter sex - och vi har aldrig känt oss så åtråvärda och attraktiva som nu. Vi sänder ut tydliga signaler om vad vi vill, till våra mäns stora glädje.

Så där har ni det! Vem bryr sig om tabeller, om atomer och molekyler. Om beteckningar som Au, Ag, Ca & Al i kemins, för mig, oförklarliga värld? För mig platsar förkortningen Pms alldeles utmärkt in i den tabellen, för vad är ett oförklarligt mysterium om inte kroppens kemi och alla dessa hormoner som virvlar omkring i kvinnans kropp.

Blond eller inte, that´s my opinion folks!

// PMS-Mia //